måndag 1 juli 2019

Race Report - Obbola Challenge 2019

I lördags var det återigen dags för ett av de större Norrlandsracen, Obbola Challenge (OC). Alltid välarrangerat och med mycket trevlig inramning med mycket folk och grym SCA Arena. Som jag skrev i mitt inlägg inför så var det många vassa cyklister anmälda och jag var faktiskt extra nervös inför det här loppet, hur skulle det arta sig? Skulle jag hamna i några tuffa beslut? Ja, absolut skulle det visa sig, men vi kommer till det.

Uppladdning

Sedan tolvtjärnsloppet  har jag kört en period med tuff träning, både hårda pass och hållit upp volymen. Jag skriver mer om tankarna kring det i mitt inlägg Träning inför Obbola Challenge. Det blev 9 dagar på rad med träning för att vila torsdagen och köra väckning på fredagen. På väckningspasset körde jag en träningsslinga vi har på Vitberget, "Light Race 2017", dryga 5 minuter på teknisk krävande stig. Jag maxade inte utan körde tävlingsfart och det häftiga var att jag ändå slog mitt eget KOM med 10 sekunder. Pulsen var dessutom 166 i snitt jämfört med 174 vid förra årets KOM. Så jag kan konstatera att det som tidigare var VO2max nu är tävlingsfart, det var ett skönt kraftbesked att ha med sig in i loppet. En vilodag gör underverk, för på onsdagen var jag riktigt mosig på prep-passet.

Efter bilresan var jag rätt dåsig av att ha lyssnat på Bamsesagor hela vägen, men uppvärmningen hjälpte till, även om den var rätt lugn. Jag planerar att återkomma med ett inlägg där jag analyserar mina uppvärmningar, får se när jag hinner med det.

Energi

Det finns god möjlighet till langning på OC så jag hade 2 flaskor med 80 gram i varje, där jag bytte ut på loop 3 efter ca 1 timme. Däremot är det väldigt svårt att hinna dricka på den här banan, men jag tog verkligen alla chanser och stora klunkar under första delen och fick i mig 5 av 6 dl ur den. Ur den andra flaskan fick jag kanske i mig 3 dl så totalt blev det inklusive den gel jag fick i mig totalt kring 65 g/timme kolhydrater. Jag tog som vanligt beet shots 3 h innan och med kortare tävlingstid tog jag 300 mg koffein en timme innan start.

Race

På startlinjen ser man i bilden nedan att jag kör min signaturstil med oknäppt hjälm. Detta för att minimera kväljningsreflexerna. Som tur är påminner oftast någon mig, för förr eller senare kommer jag väl köra iväg med oknäppt hjälm. Jag var mer nervös inför detta lopp än jag varit inför andra lopp i år. Jag tror att jag ville väldigt gärna vara på pallen då jag inte lyckats med det på något av de norrländska loppen i tidigare i år. Men nerverna är mycket bättre i år än i fjol, även då det är som värst.

Getingbo! Foto: Anton Alex
När starten går är jag bra med och kommer in på elljusspåret som 3:a efter Blom och Enberg.

Farten är hög på startloppen längs elljusspåret. Foto: Anton Alex

Blom kör riktigt hårt i början och första minuten snittar jag 470 watt och de första 1.30 snittar 430 watt. Det man börjar förstå är att ingen är odödlig och förr eller senare måste alla slå av, det gäller bara att bita sig fast tills det händer och man får en möjlighet att återhämta.

Ut från startloopen är vi 10-12 åkare som är tillsammans. Foto: Elin

Hela första loopen på kring 14 km är relativt lättåkt med grusväg och snälla stigar. Det är ganska mycket action i fronten och det blir ryckigt och hårt. Team Hi5 kör växelvis attacker där olika åkare kommer iväg några meter för att sedan bli inhämtade igen. Inget som går med 100% insats utan det känns som trevare för att testa. Det jag inte vill är att det ska bli en större grupp Hi5:are som får en lucka till oss övriga, för då skulle de verkligen kunna satsa på att köra. Vid ett tillfälle ligger 2-3 Hi5:are 20 meter framför och jag ligger i fronten på gruppen bakom, men väldigt vaksam på dem bakom. Mycket riktigt ser jag i ögonvrån Enberg ladda bakifrån men jag hinner accelererar och kommer in på hans hjul. När han ser att hela gruppen är med slår han av igen. Så där håller det på lite fram och tillbaka längs hela den längre grusvägssträckan. Snitteffekten längs grusvägen hamnar på drygt 330 watt i 6-7 minuter. Eftersom snittet är nära tröskel så blir 48% av tiden över tröskel och snitteffekten på den tiden är 480 watt. Jo, det var rätt bra drag!

När vi kört den sista biten på loop 1, som faktiskt är rätt stökig och kommer in till Arenan för varvning så är vi en lite mindre grupp.

Varvning Loop 1. Foto: Elin
Ut på den roliga teknikslingan vid arenan! Foto: Elin
Jag lägger mig tvåa bakom Enberg och försöker kolla bakåt i de tvära kurvorna för att se vilka som fortfarande är med. Det är en helt gäng med Hi5:are, 5 stycken räknar jag till och så Dewall som har nästan samma färger. Strax bakom, men utom synhåll jagar Göransson, Wissting och några fler.

En bit in på Loop 2 så lägger jag mig i täten, jag ser att det börjar bli lite luckor längst bak och jag vill inte att någon ska hålla igen på stigarna för att låta lagkamraterna få kontakt igen. Jag vet inte hur utstuderade lagtaktikerna är, jag tror nog de flesta kör ändå mest för sig själv och tycker det är skönt med lite mindre grupper i täten. Jag ser till att hålla en stadig hög fart på stigarna. Det blir ungefär 20 minuter i täten där snitteffekten blir 280 watt och NP kring 295 watt. Det är inga våldsamma siffror men det är svårt att hålla hög effekt längs stökiga stigar så det motsvarar i princip tröskelfart eller strax under.

Efter 45 minuter och ungefär 20 km får Johan Lidman släppa och vi är 5 i tätgruppen. Ut på den lilla grusvägssnutten där man kör ned och vänder på en vändplan så hinner jag ligga lite på hjul sen är jag lite osäker på exakt när jag går upp i fronten igen. Men det sker längs stigarna i slutet på Loop 2. Kring 60 minuter strecket får även Knutsson släppa och det är nu jag, Blom, Enberg och Henriksson i täten.

Kämpar med att hålla farten hög. Foto: Elin

Foto: Elin

Foto: Elin

I slutet av loop 2 kraschar Blom vilket stoppar upp dem bakom och gör att jag får en lucka på 10 sekunder ungefär. Först tror jag att jag har kört fel och missat en kurva eftersom de alla försvann så tvärt, jag saktar in lite men då jag ser dem en bit bak förstår jag att något hände och där gällde det att bestämma sig snabbt. Köra eller avvakta? Eftersom banan är som den är så satsade jag på att köra. Med bara 10 sekunder ledning körde jag inte för vinst i det läget utan räknade med att de skulle komma ikapp. Men målet med min körning var väl att någon kanske skulle få släppa så att inte alla 3 kom ikapp och att jag därmed kunde ha bra chans på pallen. Jag hade hela tiden den 4 km långa "nya" grusvägssträckan i mitten på loop 3 i bakhuvudet. Där tänkte jag att det skulle bli svårt hålla ifrån om de var 3 som kunde samarbeta.

Själv i täten, en ny upplevelse! Foto: Anton Alex
Det blev en knapp halvtimme solo i täten. Som mest hade jag 20 sekunders ledning men ute på grusvägen så kom Blom och Enberg ikapp mig. Henriksson låg inte lågt bakom. När de kom ikapp så blev det lite lugnare körning vilket gjorde att Henriksson precis han ansluta när vi började komma in på stigarna igen. Jag kände mig stark och såg till att ligga först på stigarna, ville inte att Henriksson skulle få kontakt. Det funkade och han fick släppa, han hade troligen gått hårt på grusvägen för att gå ikapp. Skönt för då började pallen kännas inom räckhåll om inget totalhaveri eller kramp skulle slå till.

Med 2 km kvar laddar Enberg på med en rejäl attack in på en av de stökiga stigarna, jag matar det som finns men han får 10-15 meter. Krampen tar Blom som får släppa. Det stärker mig när jag känner att det handlar om första eller andra plats. Jag snittar dryga 300 watt på stökig stig och det är riktigt hårt. De sista 5 minuterna har jag en snittpuls några slag över tröskel, något som i år varit rätt sällsynt på tävlingar.

När vi kommer in mot den sista mycket trixiga teknikbanan har jag känning, men är inte på Enbergs hjul än. Som bilden nedan visar.

Tagga till nu! Foto: Anton Alex

Vi slingrar oss genom de sista kurvorna och jag närmar mig sakta.

Närmar mig! Foto: Anton Alex
När vi kommer till den brantaste av de korta backarna på slingan så är jag ikapp och lyckas passera Enberg innan toppen.

Lyckas passera i den branta korta backen! Foto: Anton Alex

Foto: Anton Alex
Uppför backen snittade jag ungefär 450 watt. Ut på den sista fartsträckan längs elljusspåret så har jag några meter på Enberg (bilden nedan).

Några meter till godo inför sista biten eljusspår. Foto: Patrik Bernhardsson
Ut på elljusspåret matar vi givetvis allt vi har och efter 200 meter ungefär så känner jag att Enberg har fått vika ned sig och därför slagit av. Det är en otroligt mäktig känsla att rulla in i SCA Arena som vinnare! Jag vevar med näven åt alla möjliga håll, otroligt glad och fullkomligt slut!


Lycka! Foto: Elin


Genuina gratulationer från motståndarna uppskattar jag oerhört mycket! Foto: Elin
Topp 10 blev enligt listan här:


Det här loppet håller jag som årets bästa både resultat och prestation. Just eftersom att vinna är alltid något extra, särskilt med så starkt startfält! Det hjälps inte, det är en fin känsla att få stå längst upp. På prestationssidan är jag nöjd att jag vågade lita på min egen fart och ligga längst fram som jag gjorde.

Häftig känsla att stå överst! Foto: Anton Alex
Så här nöjd kommer jag nog vara ett bra tag efter den här segern. Foto: Anton Alex
Sen är det extra häftigt att Obbola IK är så duktiga på att jobba med sponsorer att de har prispengar i nivå med långloppscupen och utöver det mycket digra prisbord för utlottning. Jag fick faktiskt med mig en uppsättning Vittoria-däck hem från utlottningen också så jag får se om det blir något test framöver, jag som precis hittat min däck-setup för olika banor.

Analys

Gillar du inte data kan du sluta läsa här. Jag har börjat analysera med Golden Cheetah och har redan fått frågor på W' bal vilket är ett annat sätt att se på effektsiffror. W' har enheten kJ och är alltså utfört arbete (över tröskel i det här fallet). Nu när det inte är så mycket tävlingar de närmaste veckorna kanske jag hinner skriva ett inlägg där jag förklarar mer hur det funkar. Tills dess får ni hålla tillgodo med bara analyserna.  

Snittpulsen för loppet blev 162 slag, vilket varit ungefär som på alla andra lopp i år. Som figuren nedan visar var det ~14 minuter Zon 3, ~12 minuter Zon 5 och resten Zon 4. Ungefär som väntat för ett så tekniskt lopp där det inte blir så mycket vila att ligga bakom någon. 

Pulszoner Obbola Challenge

Fördelningen i effektzonerna såg ut enligt:

Effektzoner under Obbola Challenge
Det blir signifikant tid i de högre zonerna! Snitt effekten på hela loppet blev 283 watt och NP 304 watt. Det är rätt bra för så stökig bana och 2 timmar tävlingstid. Tid över tröskel visas i figuren nedan.



Snittkadensen är inget jag brukar följa men den var 89 för den som är intresserad. jag trampar oftast mycket lätt och märker att jag har lättast att hålla upp effekten vid högre kadens än vid låg. Jag har börjat kolla på kvadrantanalysen men delar inget kring det ännu. Jag har ganska god spridning genom hela kadensspannet men vid hög effekt blir det oftast en högre kadens. Intervaller på asfalt har jag legat över 100 rpm. Jag kanske måste skaffa en 40 klinga till cykelvasan så jag kan hålla kadensen hög!

Figuren nedan visar W' bal, arbete över tröskel. Det är tydligt att inledningen är tuff vilket motsvarar typ 10 kJ arbete på en gång. Sedan hålls effekten upp under loop 1 för att sedan in i det mer knepiga stigarna stabiliseras. Där är det svårt hålla hög effekt. Loppet krävde 16 "matches" vilket innebär arbete över tröskel motsvarande 2 kJ. För att ge siffror att relatera till så innebär 2 kJ match ungefär 30 sekunder på 400 watt eller 1 minut på 375 watt. Alltså 16 sådana med minst 2 kJ där den största var den första på 10 kJ eller 430 watt i 90 sekunder.

W' balans under Obbola Challenge



7 kommentarer:

  1. Min puls går då upp när jag läser! grymt spännande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessvärre är de oftast spoilat för man vet utgången men försöker dela hur de upplevdes =)

      Radera
  2. Kul och grattis! Bra blogg och kør hart!

    SvaraRadera
  3. Hej, hur tänker du kring dina starka prestationer när det nu inte enbart verkar vara formen utan grundkapaciteten?
    "Jag har redan fått kommentaren att jag borde köra elit. Med all rätt, jag brukar ju själv påpeka att den som vinner H30 borde köra elit, typiskt. Men ett resultat gör ingen till elit och jag tror jag måste ha träffat en riktigt kanonform till helgen i kombination med att banorna verkligen passar mig. SÅ nu ska vi alla ta det väldigt lugnt! "

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej,

      ja det är en intressant frågeställning. Jag tror jag återkommer med hur jag tänker i ett separat inlägg då det är fler som undrar ;)

      Radera
  4. Så kul att läsa!!!! Grymt!

    SvaraRadera