tisdag 24 maj 2022

Race report Lida Loop

Jag har ingen cykel, jag tittar på cykeldatorn jag har i handen. 155 puls. Jag har gått snabbt upp för startbacken i Lida några gånger. Ger detta något överhuvudtaget? Nåja, det är något att göra istället för att stå och fundera på allt där nere vid startfållan.

Foton från cykelkanalen.se, mtbfoto.se och happyride.se.

Dagen innan tävlingen blev en lugn dag. Jag var vid Lida kring lunchtid och testkörde Loop 3. Det var inte riktigt färdigpilat så lite svårt hitta ut från stadion, men träffade några arrangörer (och träningsprogramskund!) som hjälpte mig och det slutade med att jag ladda ned gpx och körde med dem. En mycket fin Loop 3, mycket stig. Eftersom jag var själv utan familjen var det lugnare än vanligt runt om kring, nästan väl lugnt stundtals. Man hinner fundera så mycket. Låg på hotellet en bra stund och läste bok och scrollade. Sen åkte jag till centralen och hämtade teamkompisen Eva som också skulle köra (och gjorde det väldigt bra med en 4:e plats i damelit!). Vi käkade en bra portion indiskt sen på kvällen! Roligt att på samma restaurang ramlar northern XC gänget in. Det visar sig sedan att de också bor på samma hotell, i rummet bredvid vårt! Detta utan att vi pratat om det. Var rätt komiskt och trevligt då fick en bra tjötstund i lobbyn på kvällen. Där på kvällen var jag rätt harmonisk faktiskt.

När jag vaknade var det inte samma harmoni. Låg och snurrade i sängen någon timme innan klockan ringde. Var på plats tidigt och hade gott om tid att fixa allt. Eftersom jag stod i fålla 2 kände jag mig tvungen att lägga in cykeln direkt de öppnade fållan, 1 timme innan start. Så jag hade ingen cykel att värma med. Gick några vändor upp och ner i backen för att bli lite varm.

Det jag var mest nervös för innan var att hamna långt bak i startbacken, få svårt att ta mig fram och till slut hamna i fel grupp och köra frustrerad över att inte det blir något tryck i åkningen. Att kallstarta med 30 sek all out gör man inte så ofta heller.

Men jag hade tänkt rätt mycket på att verkligen vara aktiv i början. Att tänka att "det är nu det avgörs", nu inte sen. Så man gör vad man kan i NU, för sen är det för sent.

Start

Kommer iväg bra upp för backen, får bra utrymme och kan avancera lite utan att alldeles förta mig. Är nog kring 12-15 på toppen. Har kring 22 sekunder över 800 watt där uppför.

Bild Happyride.se

In på grusspåren går det faktiskt rätt sansat i några minuter i början. Det var skönt att få rulla benen lite där en stund. Sen börjar de gå snabbare och man får vara väldigt vaken för att inte göra misstag och komma fel i gruppen. Ligger ändå med rätt långt fram, lagom för mig. Där kring 10-20 mest. Är som mest uppe på 7:e plats men det tänker jag är lite väl vilt så jag rasar tillbaka lite. 





Det som sätter press är korta stötbackar med lite lösgrus. Man får ställa sig och trycka in 600-700 watt 10-15 sekunder. Det går bra, men sen måste man komma upp i fart igen och komma in på hjul. Dragspelet gör att det är svårare och svårare längre bak eftersom hastigheten sjunker på dem framför. Efter någon av de senare småkickarna så sliter jag ont med att kunna återhämta trots att man ligger i grupp. Men efter ett tag kommer jag tillbaka. Det börjar spricka upp så sakta bakom. Det är NU det avgörs. Sliter mig med. Luckorna blir lite längre mellan åkare. Man ligger sådär 4 meter bakom den framför och kör så hårt man kan, men orkar inte riktigt trycka det lilla extra för att komma in på hjul. Johan Norén har kört in i ett träd och hamnat en bit bak, han kommer förbi med bra tryck och jag och Öijer försöker väl ta rygg men det går liite för snabbt där. Efter ungefär 35 minuter så är den första striden över. Måste släppa iväg tätgruppen och vi bilder en andragrupp bakom med mig, Öijer, Midelf och Ringvall. Vi är tillsammans på stigen i slutet av Loop 1, inga problem att ligga med här i skogen och jag tror vi är flera som behöver lite reset från inledningen så det går inte stenhårt på vägarna heller. 


Vi följs ut på Loop 2. Hinner tänka att detta blev bra, ett lite mindre andra grupp där vi kan hjälpas åt. Dessutom känner jag mig stark i gruppen. 


Jag får lite lucka i skogen, men inser ju att jag inte kan köra ikapp någon av de framför ensam så låter gruppen gå ihop. I nästa stigparti för jag lucka igen på sådär 20-30 meter. Ser nu att det ansluter ett gäng bakifrån. Öijer och Joel Karlsson ansluter upp till mig och vi tre sätter bra tryck i pedalerna. De andra tappar vi och nu ligger vi på i bra tempo och bra samarbete under Loop 2. Efter en stund kommer vi ikapp en H30 åkare som också hakar på. 

Det går precis lagom hårt. Det är riktigt jobbigt, man får liksom ta i för att komma in på hjul igen. Men det är inte så man håller på att släppa. Vi kör på jämt högt tempo.



Ut på Loop 3, som är den med mest stig, så blir det kanske lite hårdare igen. Här förlorar man inte något på att ligga först och trycka på. Försöker hålla mig längst fram för att få köra egna linjer. I något skeede här får Öijer släppa och vi fortsätter övriga 3 tillsammans. Det är två utförslöpor som är lite mer XCO-karaktär (i hela loppet ej bara Loop 3) och där ser jag till att släppa på ordentligt. Jag är osäker men jag hade 2 segment på strava där jag hade riktigt bra tider, tror det var dessa.




Det är många åkare inom några sekunder så exakt vilket tid man får är lite random såklart, men oavsett så går det väl skapligt om man är paritet med de åkarna man ser i listan här ovanför :)

Har som ett litet mål för i år att bli snabbare utför så detta kändes som bra med tanke på det, och hur lite jag hunnit köra stig ännu.


Kilometrarna tickar på och jag drabbas av lite nöjdhet. Förutom uppgivenhet kan nöjdhet vara riktigt farligt på en tävling. Jag vet att jag blir 11:a totalt som sämst om än om jag blir sist i gruppen. Men får jobba med huvudet och hela tiden tänka det är nu det är fight om dessa placeringar. Kom igen nu, bit ihop. Sista 30 minuterna i loppet så hugger det i låren då jag ställer mig och parerar i skogen.

Vi fortsätter hjälpas åt att dra men in på de allra sista stigarna ligger jag först. Är beredd på attacker men inget kommer. Jag går först in i sista lite backen upp på upploppet. Ser inget hjul än, trycker! Det är lös jord och lite guppigt så jag studsar lite och gräver lite i jorden, får inte ned effekten och Joel kommer upp jämsides.  



Orkar inte hålla emot utan tappar några meter till Joel innan målet. Han 9:a och jag 10:a både totalt och elit. Mannen bakom oss vinner H30 på 11:e plats totalt, han visar sig heta Kevin van Hoovels och är jämnårig med mig. Han körde bland annat OS XCO 2012 och blev där 19 man, sooo yeah.

Efter mållinjen lägger jag mig i gräset och dels håller jag på hosta lungorna ut och in, inte hostat under loppet men nu verkligen river det. Måste ligga en stund och hålla i huvudet i händerna, det snurrar lite lätt. Blev riktigt tufft på det hela. Först den inledande fighten att hänga med så länge som möjligt och sedan en lite lugnare period kring växlingen ut på loop 2, sedan när 3 manna gruppen satte sig så var det mer eller mindre högt tempo hela vägen till mål. Otroligt nöjd med hela scenariot. Jag hade verkligen inte kunnat gjort bättre, utom att möjligen sätta spurten då. Att vara med bra i början, verkligen känna snöret gå av på ren kapacitet och sedan få en bra samarbetsvillig grupp med rutinerade killar och bara köra hårt resten. Fick verkligen ta ut mig och fick "betalt" för det också med ett bra resultat. Hade inte kunnat önska mer av varken resultat eller känsla.

Vi tre var i princip 2:a grupp om man ser till tiderna. Det var några i förstagruppen som trillade av någon minut mot slutet, men annars var de vi. 7 minuter efter vinnaren och 5 minuter upp till 8:e plats, så det är som ett steg upp till första gruppen. Sen blev det några minuter till bakom oss till nästa större grupp, med Öijer där i mellan.


 

Analys

Snittpulsen var 163 (167 tröskel). Men när det började gå lite hårdare efter starten så hade jag 24 minuter med snittpuls 171. Snitteffekten var 262 W och 298 NP. Zonfördelning enligt nedan:

Ev får jag justera upp min FTP, för VO2max börjar nu på 347 och det upplever jag väl inte riktigt.


Wbal är alltid intressant, särskilt nu när jag inte riktigt har bra testvärden än, då kan kurvan se om man har vettiga antaganden. 


Man kan se att den bottnar nästan där i inledningen och det var typ så det kändes när man inte riktigt orkade in på hjul. Man ser tydligt kring 40 minuter när snöret går av och det blir lite återhämtning en stund. Sen tuggar det på bra loppet igenom. Eventuellt får ajg öka CP något steg ytterligare. 



--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:

tisdag 17 maj 2022

Ingen cykel i sikte - men nya fina delar

Orbea lyckas inte leverera någon cykel till mig i år. Den blev uppskjuten till Oktober och därmed avbeställd. 

Lite surt men jag har som varit mer och mer inställd på det.

Så nu blir det att rusta upp min nuvarande trotjänare istället! Började med att sätta på en ny kassett från Garbaruk i helsilver, 10-52T. Kommer även börja med helt nya XTR kedjor för i år. Har än inte nött ut någon kedja mer än 0.5% sedan jag började med wax, men känns fint att börja med nya kedjor på ny kassett.

Garbaruk 10-52

Passade också på att byta däcken inför Lida Loop till Pirelli Scorpion XC RC 2.4" som jag fått för test från @cykelgaraget. Det är riktigt snyggt med de gula loggorna på däcken, blir racigt och de väger både mellan 690-700 gram, helt enligt spec.

Jag mätte upp monterad bred och höjd och det var väldigt samma lika som de Ralph/Ray 2.35" som satt på innan. Kör med korv bak. Tror RC blir bra kompromiss till långlopp då det ser ut att rulla lätt.


Jag hade ju tänkt göra "nya" cykeln svart/silver och hade därför köpt nytt drev, men nu sätter jag det på nuvarande cykel istället, blev rätt snyggt att matcha silver/silver mellan kassett och drev. Inspirerat av Dangerholm.



Har beställt ett par silver trissor till bakväxeln också och hade Garbaruk haft en silver cage hade jag nog tagit det med, men fanns ej för XTR 12s.


Sen hade jag plockat ur tokens inför försäljning, så dessa satte jag tillbaka igen. Kör 2 fram och grön token bak (istället för rosa).



Sen ska jag bara på med dropper-posten också, vilket kommer bli största lyftet, ser mycket fram emot emot det!

Slutligen ett litet mästerverk. Jag har nu ett samarbete med Intend BC som skickade deras styrstam Intend Grace XC. Den är 77 mm, -6 grader och väger 77.5 gram. Den känns overklig att hålla i och är, rent objektivt, vansinnigt snygg! 

Kika och köp här:








--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:

måndag 16 maj 2022

Race report Övik XCO

Det regnar hårt mot bilrutan, vindrutetorkaren i högsta läget. Sam meddelar Holly att hon inte får kunna flyga i den här leken, med det oundvikliga resultatet att hon blir ledsen och kallar honom en bajskorv. Jag har fått dispans av Elin och sitter och kör med min noise canceling lurar och hör allt i bakgrunden. Funderar hur bra vinterns träning egentligen varit, tänkt om jag blir avställd direkt?


Jag har inte varit supernervös inför. Dels är det en mindre tävling med mest bara kändisar och dels räknas på något vis inte den första, utan det är först efter den första man kan sätta en förväntan, vilket i sin tur kan skapa mer oro. 

När vi kommer fram till området är det kallt, kanske 6-7 grader och lite blåsigt. Men regnet har upphört! Det passar mig perfekt för att de regnet på morgonen tryckar undan pollen i luften så kan känner inte av det särskilt mycket på plats. 

Jag rullar ett varv tillsammans med Northern XC-killarna. Det är en fin och rolig bana. Två backar, ett lite stökigare parti och sedan mycket flow trail med blandat med mycket häll insprängt. Kör en gång med lite tryck uppför startbacken för att bli lite varm i benen, men de är en försiktig uppvärmning.

Angående detta med inserts som jag skrev sist så när jag var ute och laddade på utför dagen efter inlägget bestämde jag mig direkt för att köra korv. Det är mycket roligare att kunna köra mer aggressivt utan vara rädd för fälgarna! I Övik körde jag 1.25 bar fram och bak.

Tävlingen

Bilder av Oskar Karlsson och Alfons Sundberg.
 


Starten går och det är ingen superhets, och jag stressar inte för att komma först in i backen heller. I mitt scenario så tänkte jag se till att inte släppa tätgruppen de första 2 varven och sedan kunna se om man kunde öka farten i någon backe. Men kanske hellre ligga med och känna på kroppen till att börja med. 
Längst upp i backen är det teamkompisen Henrik Enberg som gör först in på flow trailen med mig på hjul. När vi kommer till botten av utförslöpan så startat direkt banans andra längre stigning. Vi rullar på som på ett snöre hela gänget med små luckor mellan, jag och Henrik först. En bit upp i backen passerar jag Henrik där spåret delar sig. Håller bra tempo då de bakom inte riktigt har kontakt vill jag att de ska få slita för att komma i rygg på Henrik. 

När vi kommer in på den stökiga, brötiga, nästan ofärdiga stigen längst upp så är det rätt jobbigt att hålla tryck. Hela lång backen innan tar ut sin rätt, men jag försöker trycka på rejält. 



Efter det stökiga partiet kommer man ut på ett elljusspår och där har jag fått en lucka även till Henrik. Jag kan inte se någon när jag tittar bakåt. Jag eldar på, tänker man lär köra ett hårt första varv i alla fall innan allt har satt sig. 

Jag ser ingen i skogen heller där spåret går lite omlott och det var lite oväntat att det skulle bli sån lucka direkt. När jag kommer till varvningen förstår jag att Henrik kört fel och nu är ute i tävlingen. Han hänger på mig igen bara för att få racea. Vi följs ungefär samma sträcka som första varvet men uppe i det stökiga delen efter andra backen så får jag lucka igen och kör själv.



När man passerar målområdet så ser jag dem som ligger 2:a och 3:a, Nils Lillpers och Stefan Tengman. Det är en trygg ledning jag har, och den ökar med ungefär 10 sekunder per varv. Så jag fortsätter hålla ungefär samma tempo och kör mitt eget race. Det visar sig att även dem körde lite fel på första varvet, varför ledningen blev så stor där direkt.



Lite svårt att pressa sig sådär maximalt när man har sån trygg ledning, men jag försöker skapa olika scenarion att någon är med. Också lite skönt med en primär där man inte jagar livet ur kroppen, det är ju många helger med tävlingar på rad nu och man vill ha lite hunger efter lidande i reserv.

Prispallen

Efter 5 varv går jag i mål som segrare på tiden 1:12:32. Lillpers 2:a och Tengman 3:a. (Lillpers åkte innan prisutdelningen därav ej med på bild). Jätteroligt att få börja säsongen med en vinst och kändes som precis det som behövdes för att lyfta upp motivationen och få bra inställning för kommande tävlingar, Lida Loop redan på söndag! 

Sen hade jag en våldsam hosta kvällen och natten efter tävlingen, så nog hade man dragit i sig en del pollen på nått sått. Hostade så våldsamt på natten att jag fick gå upp och dricka leta halstabletter och byta rum för att inte väcka de andra. Snart ska de väl börja ge sig, björkarna börjar ha grön blad nu så det borde ju lugna sig.

Analys

Snittpuls 164, tre slag under tröskel. Snitteffekt 240 och NP 300 Watt, rätt beskedligt.

Varvtider
13:46
14:29
14:48
14:41
14:48 


Rätt bra tid i höga effektzoner, men tror jag måste justera upp min FTP-inställning något. Ser lite låg ut.  





--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:


onsdag 11 maj 2022

Korvens vara eller icke vara?

Funderar, igen, på detta med inserts, vackert kallat "korv". 

Det har många fördelar, men då jag lyfte mitt eget bakhjul samtidigt som ett annat utan inserts så reagerade jag på viktskillnaden. Korven själv väger bara 60 gram, men man behöver nästan lika mycket vätska om man vill att vätskan ska kunna täta några småhål. Så man kan nog säga att den roterande massan ökar i alla fall 30-50 gram.

Jag kör med Tubolight EVO SL visad i bilden nedan. Den upplever jag bättre än en helrund eftersom du får mer luftkudde mot marken, och samtidigt mer material/stöd ovan fälgkanten. 



Vad för man då för det? Ja, man kan ha ett lägre däcktryck, vilket ger bättre grepp och betydligt behagligare dynamik i stökig skog. Det gör nästan mer än dämparna för känslan. Det ger också skydd mot genomslagspunktering och skydd mot att köra sönder fälgarna.

Jag ställde frågan till mina följare på instagram och av 57 svarande var fördelningen enligt nedan. Det fanns topp-10 elitåkare både på "Ja, alltid" och på "Ja XCO, men ej XCM". Hälften (nästan) av alla röstar Ja alltid, men 30% tycker det är för tungt i förhållande till fördelarna.





Jag körde hela förra säsongen med inserts bak, ej fram. Skulle jag ändra nu skulle de va så surt med en punka på viktigt race för då skulle man tänka: "tänk om jag haft insert". 

Samtidigt hade jag tänkt testa något 2.4" däck och då kanske det blir overkill med inserts också. Men det är väldigt skönt att köra låga tryck. Med korv har jag kunnat köra kring 1.2-1.25 bar bak. Utan behöver jag nog kring 1.45 bar för att inte slå igenom allt för ofta. Men frågan är ju vad som går snabbast. Behöver all acceleration jag kan få ut ur kurvorna också!

Man kan ju inte få allt och när man sladdar i nedre halvan av elit-fältet behöver man all hjälp man kan få, kanske behöver man chansa lite!?


--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:

söndag 8 maj 2022

Revving up

Börjar dra ihop sig, nästa helg blir det tävlingspremiär i Övik och sedan rullar det på med tävlingar var och varannan helg.

Kört en del fina pass här sista veckan. Den som visas nedan körde jag 5 olika intervalltyper i samma pass, med total arbetstid på 50 minuter blev rätt tufft för de var en hel del över tröskel. 

4x3-1 370 W
5x30-30 630 W
12 SS 305W
8x40-20 420W/250W
6x60-30 350W/305W



Men nu sista dagarna har jag blivit lite sämre skick. Kliar och tjock i halsen och snuvig. Hela bilen var täckt av pollen så jag lägger ihop 1+1 och tror det beror på detta. Jag hoppas nu nästa att det är så, så det inte är "vanlig" förkylning som kanske blir mer långdragen. 

I helgen har de blivit 2 distanspass, lite kortare men ändå 3h. Hade tänkt gasa lite nu på söndag, men var helt tjock i halsen och rätt trög så det blev ett lugnt distanspass till istället. Hoppas detta ska släppa lite under veckan här så man kan racea hårt i helgen, får det kommer ju bli system-chock oavsett att ge kaffet i 80-90 min.  

Jenny kör bra i världscupen, jag har inte sett dagens race ännu, utan bara XCC där hon kom 3:a. Tycker hennes nya kit/mästartröja är riktigt snyggt! Mycket vassare än den ljusblå dräkten hon körde förra året. Den var dessutom helblå med blå byxor och det är ju mycket snyggare med svart byxa, den var alldels för ljusblå. 

Jag hoppas också svenska landslaget skulle kunna flytta designen åt det här hållet, lite krispigare, färg och inte så glattigt klatshigt knallgul och knallblå. Verkar vara något på gång där har jag fått indikation på, så det kan bli spännande att se!

   




Fortfarande ingen cykel och har inte fått något leveransdatum heller så man lever i ovisshet. Hoppas innerligt den dyker upp när som helst. Blir det så försenat att den kommer först i mitten på sommaren får jag svårt att motivera att köpa en så fin cykel för att köra en halv säsong. Får se hur det där slutar. Flera modeller har blivit uppskjutna till senare på sommaren tydligen. 

Men rätt klar med prylarna som ska på cykeln, det är en styrstam jag sneglar lite på, dels finns en del vikt att spara, typ 40 gram, men också en riktigt snygg silver som skulle passa till idén om stilen ajg har. Men känns fåfängt med en styrstam för 2000 kr bara för att den är snygg =)

Sen som alla vet var de premiär i XCM-cupen på Billingen, superkul få lusläsa resultatlistor och fantisera om var man potentiellt skulle kunna klämma in sig. För det är nog allt det känns som ännu, fantasier =)



--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på: