fredag 26 februari 2021

Pro-life, intervaller och ordningen på blocken?

Inte mycket att rapportera här!

Här om dagen testade jag att ta massage av benen. Vi har en riktigt bra deal via jobbet så jag tänkte det är ju pro-life att få massage. Hon hittade väl inga större knutar eller så men det är klart det blev en ordentlig genomkörare av musklerna. Jag blev ganska påverkad av det hela den dagen. Dels ganska dåsig centralt men också en typ av träningsverk i musklerna. Fick göra ett väldigt lätt pass på kvällen. Tror ändå det kan vara rätt bra att jobba igenom nu och då, men mycket kan man nog göra själv om man tar sig tid. 

Träningen då, ja, det händer att jag tränar. Körde ett tufft pass i måndags som var lite space:at, ingen standard direkt. 21 - 15 - 9 minuter. 1-2 i första, 60-30 i andra och 30-30 i sista. Körde arbetet kring 375 watt och "återhämtningen" kring 320 watt. Kör ju väldigt sällan intervaller längre än 10 minuter. Detta pass var det framför allt den där 15 minutaren i mitten som blev tuff. Där är relationen mellan över-under 2:1, medan det i de andra är 1:2 och 1:1. Så den var helt klart tuff! Men skönt att intervallerna blir kortare och kortare.

Sen här igår torsdag så körde jag en mer klassiskt pass, 10x4-1 min, den här gången på låg kadens, 50 rpm. Har mest kört på 60 kadens tidigare, men det händer en hel del när man sänker ytterligare och det blir snabbt mer muskulärt. Jag siktade på 330 watt och landade på 337 watt i snitt (6.6 kp -> 1 kadens=6.6 watt), riktigt stabilt faktiskt. Hade kunnat köra några fler om det behövts. Kommer lyfta min CP från 315 till 325 nu, det känns rimligt. Men jag har inte testat den. Har inget större sug efter maxningar just nu.


Intervaller på låg kadens


Jag touchade precis tröskelpuls i de sista 2 intervallerna. Snittpulsen över de sista 4 min intervallerna var 160 slag, alltså 7 slag under tröskel. Men jag har generellt lägre puls när jag jobbar på låg kadens. Har ett mått jag trackar där jag tar snitteffekten delat med snittpulsen under de 3 sista intervallerna och sett till det värdet var detta det bästa jag gjort på 4-1:or. Men pulsen beror ju på mycket. Det är bara ETT tal för att kunna jämföra passen trots att man inte haft samma snitteffekt.

Ordning på träningen

Funderat lite på det där med vilken ordning man lägger olika block i träningen. Det gamla klassiska upplägget känns som de bygger på att inte ha så mycket intensitet tidigt utan mer gneta och möjligen köra tröskel. Och sen närmare säsongen sakta skruva upp intensiteten och köra mer vo2max närmare säsongen. Rationalen ska vara att man behöver förbereda sig ordentligt för att kunna lägga till intensiteten. Man bygger alltså uthållighet före kapacitet. Vilket för mig känns bakvänt rent logiskt. Men det är förståligt om man tränar 30 h veckor, men inte om man tränar 8 h...

Om jag vill kunna ta ett KOM på en segment som är 10 minuter, så tror jag inte bästa sättet är att först köra 30 minuters pass i full fart för att sakta öka farten och minska tiden upp mot den fart jag ska hålla i 10 minuter. Jag lär tvärtom börja med att kunna hålla KOM-fart i 2 minuter. Och sen att hålla den i 3 minuter. Sen 3 minuter med lite vila och så 3 minuter igen. och så vidare. Man måste liksom först ha kapaciteten innan man kan bygga uthålligheten. Det var rätt roligt att Mattias Reck senaste avsnittet av amratonpodden (avsnitt 206) av maratonpodden är inne på exakt detta resonemang, vill du bli snabbare ska du inte köra långa intervaller!

Som jag tänker (kan va fel!) så borde man först bygga kapacitet, sedan uthållighet och sist tålighet/tolerans. Att man tar toleransen sist beror på att den går snabbast att bygga upp och snabbast att förlora, så ingen vits börja med det mitt i vintern, då måste man underhålla det hela tiden, och får alltså mindre tid till kapacitetsbyggande. Dessutom är den perfekt att pressa i slutet på redan tuffa pass.

Man börjar alltså med kapacitet, vo2max, stressad tröskel. Närmare tävlingar använder man sin höga (förhoppningsvis) kapacitet och bygger uthållighet från den. Man kör längre hårdare pass, man kör längre intervaller i tävlingsfart, träningstävlingar. Ännu närmare tävlingar så lägger man till toleransen. Hårda upprepade anaeroba intervaller, med "för lite" vila. Tex 1-2, eller 30-1, 1-1 osv. För att skapa tålighet för upprepade hårda ryck och attacker, något som är avgörande på tävlingar. 

Det är så min konceptuella idé för hur man bygger upp en säsong ser ut. 

I realitet blir det lite så för mig då jag på vintern kör mest vo2max och stressad tröskel inomhus. Sedan när man börjar komma ut blir det naturligt att köra lite längre varvbanor som intervaller vilket blir mer tävlingsfart och givetvis på en varierad bana relativt mycket tolerans "punch and recover". Med tävlingsfart pratar jag inte om en långloppsfart som man kan hålla 3 h. Nej, är de varvintervaller då är det "stomp tha gas"! 

Sign off

När jag har lite dåligt med idéer så är det fritt fram att komma med uppåslag om det är något som vore extra intressant att läsa om. Kanske några frågor att svara på eller nått, hör av er!

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:

torsdag 18 februari 2021

Ska de vara så lätt?

Lite tunnt med uppdateringar i bloggen. Lägger den lilla egna tiden jag har av cykeln på andra saker, mest återhämtning.

Förra veckan så hade vi fixat med barnvakt så jag och frun kunde ta en natt med relax + hotellnatt själva. Har nog inte återhämtat så mycket de senaste 2 åren sen våra andra stjärna kom. Relaxa med bubbeljacuzzi och så bara vila på hotellrummet endast avbrutet för att gå till restaurangen och äta en god middag. Ja, det var skönare än väntat. 

Träningen rullar liksom på utan att göra så mycket väsen av sig nu. Det går varken bra eller dåligt, det bara går. Visst kräver det engagemang att få in timmarna, men jag har liksom vant mig med hur det fungerar så det rullar på. Särskilt så länge man bara är hemma och inget särskilt händer som resor, besök och annat så lunkar det bara på. Nu och då känns det rätt trögt att få till passen, men oftast blir de då något lugnare pass. När det känns tungt är det 90% av fallen kooplat till saker utanför träningen. Stressad över något projekt på jobbet eller att barnen bråkar extra mycket en eftermiddag. Då känner jag direkt av det i träningen. Jag gör en hel del pass kring 90-120 minuter enbart zon 2. Många kanske tycker det ger inget med zon 2 om man kör så kort som 90 minuter, men jag gör det ett par gånger i veckan. Särskilt nu när det är så kallt så jag inte vill köra ute. 

Jag dräper mig väldigt sällan på intervallpassen heller. Det är det som är roligt, jag tar extremt sällan ut mig totalt. Jag blir sällan ordentligt sliten. På intervallpassen gör jag ofta så att jag ökar upp effektnivån på ett pass med något färre intervaller. Tex 2x20 min 3-1:or. Där känner jag på en ökning och ser om det går. Sedan veckan efter kan jag på köra samma effekt igen, men lägger då till några intervaller för att få mer tid på samma nivå. När det är kontrollerat så flyttar jag upp effekten, men med färre intervaller igen. På så vis känns det nästan aldrig ouppnåligt och att de alltid är antingen "inte så många intervaller" eller "en effekt jag vet jag klarar" så känns alla pass görbara. Att på så vis saxa sig uppåt har funkat rätt bra för mig. 

Pulskurva 3-1:or stressad tröskel



När man ser sig omkring på sociala medier så känns det ofta som jag kanske kör för lugnt!? Tycker väldigt många verkar köra så grymt hårt, och rätt ofta hårt. Givetvis influerat av att många tävlar på zwift ett par gånger i veckan och sen kombinerat med lite hårdare långpass på det. Själv kör jag oftast "bara" 2 och ibland 3 pass med kvalité i veckan.

Hade lite dåligt självförtroende här om veckan men så gjorde jag ett klassiskt 2x20 min 3-1:or med ambition att peta upp effekten ett steg. Inte att maxa den, aldrig att maxa. Utan att göra det som passet ska utföras, men på en något högre effekt. Jag hade en väldigt trög puls på passet, ca 5 slag under hur den brukar ligga, och benen var ganska tunga. Åkte skidor 2 h dagen innan, skate. Det var bara zon 2 så inte slitsamt centralt, men muskulärt är det ett annat mönster än cyklingen vilket sätter sig på ett annat sätt i benen. Hur som helst, snitteffekten landade tillslut på 370 watt. Det är en riktigt bra siffra och i paritet med hur jag låg till ifjol vid samma tid. Det är också bara 6 watt från min högsta effekt för just det passet, som jag gjorde i april 2020. Det är en ökning på 42 watt från första gången jag gjorde passet den här säsongen, i december. Så där hipp som happ så fick jag in ett riktigt bra besked på att träningen ger resultat. Trots att det inte känns som jag jagar siffror utan mest tar det lugnt. 

Det är låter kanske lite provocerande, men poängen är att processen fungerar. Polariserad träning ger resultat över tid. Det handlar inte om detaljer och exakt vilken intervall man kör på sina pass, eller ännu mindre hur lång vila du kör mellan intervallerna. Utan om man bara får in kontinuiteten och gör jobbet över tid så kommer kapaciteten följa med. Sen kan jag kanske ge mig själv lite cred för att trots att jag inte tränar efter något program så tror jag att jag börjar vara ganska bra på att balansera min egen träning och göra anpassningar hela tiden för att det ska flyta på med en lagom progression. Samt att de intervaller jag kör i princip alla ligger över tröskel och i det högintensiva registret, men varierande upplägg mellan vo2max och stressad tröskel. 

Jag har heller inte utfört några tester ännu, förutom mitt inledande padilla-test i december. Jag känner inget större behov, jag är ju med på alla pass så jag vet väldigt väl vilka effekter jag kan hålla på alla olika typer av intervaller. Behöver inte något värde på vo2max eller ftp för att träna på rätt nivå. Kanske ska köra ett Padilla-test här snart bara för att få in ett värde halvvägs i vinterträningen och så blir det väl ett ytterligare inpå säsongstarten. Mest för att få det på print, skulle nog kunna gissa ganska noga vad siffran blir redan nu.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:

måndag 8 februari 2021

Kliande öron och hur ska de gå för Serneke?

Ni har säkert sett att Ola Serneke, VD på Serneke, är i blåsväder. Jag blev direkt lite orolig för vilka implikationer detta kan få för Serneke-Allebike och deras världscup-satsning!

Mr Serneke har alltså från ett flertal anonyma konton varit inne på aktieforum och skrivit positivt om bolaget. Detta är direkt olämpligt och kan i vissa fall innebära brott vilket ekobrottsmyndigheten utreder. Det har skett vid flera tillfällen och från flera konton. Hur detta slutar är oklart, men det är inte osannolikt att han kommer bli tvingad att avgå för att rädda bolagets rykte. 

Som vid alla cykelsponsring från företag är det oftast en cykelintresserad ägare eller VD som står bakom. Då cyklingen annars, särskilt nationellt, är för liten för att locka bredare intresse. Det jag funderar är hur det påverkar teamet Allebike-Serneke om Ola tvingas sluta? Har de redan ett långt påskrivet avtal med bolaget Serneke eller är det år för år? Med en ny VD kanske man ser över sina satsningar!? 

Man vill ju inte ställa frågan till tex Emil och sätta honom i kläm. Vad ska de säga? Men nog skulle jag vara lite nervös i deras sits. När huvudsponsorn är ute på djupvatten och på hal is och så vidare. Hoppas inte stödet är så personberoende så satsningen kan fortsätta över flera år, som också krävs för att nå det man vill.




Träningen

I min egen träning avslutade jag precis en lugnare vecka, bara ett par korta intervaller och ett styrkepass som kvalité och resten bara lugn mängd. Blev ändå drygt 9 timmar vilket är bra. Ska jag nå målet 45 h/månad så kan jag inte släppa ner volymen ens på lugna veckor för då måste de stora veckorna ha så väldigt många timmar för att kompensera. Nu speciellt februari som har färre dagar så ser det rätt kärvt ut. Det är 3 veckor kvar och jag behöver snitta 12 h/veckan. Det är inte säkert jag löser ut det för det är lite uppkommande kalas på helger osv som gör långpass svårare. 


Det är ju en rätt motig period, länge kvar till nån som vårfeeling. Mörkt och eländigt. Försöker visualisera lite tävlingar och känna känslan när man tvingas släppa - eller känslan när man bara biter sig kvar oavsett fartökningar. Den känslan jagar man som en blodhund och då är det bara att se till att göra jobbet. Tränar man mer blir man mer robust och lägstanivån höjs.

Tänk sen när man kan glida ut en ljus och varm sommarkväll och cruisa runt i korta kläder? Hur var det ens? Försöker minnas? Att de inte tar 28 minuter att kläa sig och fixa med alla lampor och handskar. Ja, man börjar längta rätt ordentligt. Känns bra att det bara kan bli bättre från nuläget =)

I övrigt börjar jag fundera på att buffra upp beta-alanin igen. Förra året hade jag redan buffrat fullt vid den här tiden. Har väntat lite då risken att säsongstarten blir senare inte är obefintlig. Den buffringen kan ju ge nån procent på nivåerna så det är ju fint att kunna få lite skjuts om man börjar plana ut. Samtidigt om man kan träna på 1% högre nivå hela tiden så är ju det det stora vinsten så det finns nog inget skäl att inte buffra upp redan nu. Mer än att slippa att öronen kliar en gång per dag. men med mindre doser oftare går det ju lösa.

Generellt har jag än inte börjat köra riktigt hårt och jag kör lite mindre hårda pass än jag gjorde ifjol. blir nog i snitt ett intervall mindre varje vecka, det känns i alla fall så utan att jag kollat närmare. Vill liksom ha lite kvar att öka träningen med fram på vårkanten. För volymen som jag tjatar om kommer jag troligen har svårt att öka nämnvärt, även om varmt och ljust gör det lite lättare förstås. Men här fram i mars så blir det dels mer anaerob tolerans och så mer pass där man "går för det" och testar gränserna. Nu ligger jag oftast med kontroll, vilket känns rätt bra i långa loppet. Man kanske tappar någon promille på ett pass men i längden är de bättre att hålla ihop helheten och motivationen. 

I veckan blir det dock en vo2max vecka med fokus på just dessa intervaller, i kanske 3 pass. Börjar ikväll med 4x9 min 40-20 är tanken, får se hur jag överlever en sån sak. Som mest hittills kört 4x6 min i år. 




--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:

fredag 5 februari 2021

Folk älskar lite kontrovers!

Gårdagens inlägg där jag skrev ganska lång text om Zwift och lite diskussioner jag hade online, har som jag misstänkte lockat många läsare. 

Inlägget kan man läsa här Starka känslor kring Zwift.

Det är faktiskt det första inlägg här under vintern som lyckats konkurrera ut inläggen från min inläggsserie om intervaller på listan över mest lästa den senaste månaden. Folk är som galna i intervaller och dessa inlägg läses hela tiden, fast de skrivs förra året. 

Men det är klart, lite intriger och lite kontrovers är mer intressant än intervaller också. 

Hur som helst, jag hade dagen efter mitt inlägg ett långt och bra samtal om utvecklingen inom e-cykling och fick förklarat mer kring hur man jobbar med kontroller och vilka avvägningar man får göra vid de olika tävlingarna. Det var skönt att lite reda ut de missförstånd och onödigt hårda ord som flög dagen innan. Så allt lugnt där.

Många andra som också fortsätter att höra av sig med igenkänning, så det här med en så ny gren som e-cykling där inget har landat ännu och allt förändras snabbt, har många utmaningar. Både tekniska, men också sociala. Det är flera som inte känner man man törs eller vill säga något för att man inte vill bli nedslagen (med ord) av experter och andra som kan mer. Så där tror jag Zwift-communitityt kan bli bättre på att förklara istället för att avfärda frågor. SCF gör ju faktiskt bra arbete där man tex håller miniutbildningar eller info träffar för nyfikna och intresserade. Där går man knappast på djupet kring hur algoritmen fungerar, så det får man nog vara beredd att förklara ett antal gånger, utan att defaulta till standardsvar som gör att frågeställaren känner sig dum. 

Andra nyheter så fick jag precis min tävlingslicens för 2021 och jag hoppas verkligen att man får chans att använda den!




--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:


torsdag 4 februari 2021

Starka känslor kring Zwift

Jag hade hoppas slippa skriva det här inlägget. Men det blev så mycket snack och käbbel och missförstånd. Och jag går och tänker för mycket på det nu så jag måste skriva av mig med lite mer nyans än man får på fb och insta. 

Vi backar lite. Det började med att jag lämnade en kommentar på ett av Swecyclings facebook-inlägg. Där jag på ett kanske lite provocerande (skulle det visa sig) sätt fundera hur det är möjligt att det finns 80 pers som slår Wengelin på ett race på 40 min eller vad de nu var. Sen tog det skruv rejält. Detta berör många väldigt väldigt mycket. Och några få individer tog illa upp. Mer än 60 kommentarer på inlägget och typ 40 svar bara på min kommentar. 

Jag gjorde två misstag (minst). Det första var att jag tog ett specifikt exempel som Wengelin. För då blev det massa kommentarer om att han har säkert teknik-strul och han är ovan med zwift och allt möjligt. Mitt andra misstag var just den där tonen, som är lite salty. För det togs inte alls emot väl av vissa.

Efter jag fick så mycket, i mening, dåliga svar på fb så gjorde jag några insta-storys som lyfter samma sak och där lade jag till detta med hur man blir bemött från zwiftare om man ifrågasätter eller kritiserar. Att man kan reagera som man gör med anklagelser hit och dit stör jag mig mer på, än det frågan handlade om från början, hur algoritmen kan fungera som den gör och hur man verifierar swecup-deltagare. 

Sen har jag blivit anklagat för diverse saker som att kalla ALLA för fuskare, att försöka splittra cykelsverige, att vara bitter, att håna och sparka på alla som gillar zwift och att vara motståndare till att folk har kul och motiveras av zwift. 

Så jag tror "zwiftligan" extrapolerade en hel del. Jag tror det beror på att de som hållit på ett tag är vana att bli ifrågasatta hela tiden och därför tolkar allt som personliga påhopp, och därför ger sina standardsvar och blir väldigt defensiva. Det var ett fåtal personer som tog illa upp några som försökte medla rätt neutralt och förklara efter bästa förmåga och sen massor som har hållit med mig. Det är skönt att det var (många fler) positiva reaktioner av de som tycker det är bra att någon lyfter frågan. Främst på min story på instagram . Den roligaste kommentaren som gav mig ett gott skratt var: "Zwiftsekten hetsar värre än de som håller på med padel" =) 

Men det var skönt att jag fick en hel del stöd för min frågeställning. Och det var också så att alla som förstod vad jag var ute efter med inlägget också var positiva. Medan några valde en mer negativ tolkning, troligen kopplat till att man är van att få försvara sig.

Det jag egentligen borde ha skrivit i min första post är typ:
"Vad i algoritmen är det som gör att det blir så att även fast flera av världens bästa zwiftare tävlar på max så kan 100+ cyklister hänga med dem i klungan? Det känns orimligt för mig att det skulle vara så, och det känns inte som loppen får en rolig dynamik när algo'n ser ut så. Och vad gör Swecycling för att säkra kvalitén på swecup, där man vill ge grenen nationell status borde man ha höga ambitioner?"



Man kan ju strunta i om det är samma ute och inne en stund. Oavsett det så tycker jag det verkar tråkigt när det gör så liten skillnad om du har vo2max på 55 eller 80 ml/kg/min. Att alla ändå ska kunna åka med. Om det var bättre modellerad fysik så skulle klungorna bli mindre, det skulle bli svårare att ligga inbäddad och det skulle öppna upp spelet så att det gick att hitta på saker.  

Jag tycker inte det behöver vara en motsättning mellan att tycka att zwift är bra och att det samtidigt kan bli mycket bättre.

Standardsvaren jag då får när jag ifrågasätter och kritiserar är:
1. Zwift är något helt annat än utomhus. Det är en helt annan grej, man får inte jämföra med utomhus!
2. Det är bara på skojj, ta det inte så allvarligt!
3. Är du emot att folk har kul och cyklar tillsammans?
4. Du cyklar ju inte ens på zwift, hur kan du veta något om det?

1. Ja jag fattar att de är något annat. Men allt i spelet är gjort för att efterlikna verkligenheten så att hävda att realism inte är målet känns bakvänt? Visst powerups är väl bara kul men själva fysiken borde man ju vilja ha så trovärdig som möjligt. Dels funderar jag på draften, eftersom det är typ omöjligt för någon att gå i utbrytning, eller? Sen är det ju detta med att ange vikt själv såklart, ett marginellt problem kanske. 
Jag påstod heller aldrig att Wengelin borde vinna tävlingen, jag fattar att skillnaden mellan att vara bra eller dålig på själva spelet gör för stor skillnad att han ska slå de vana som är nästan lika starka. Men rent fysiologiskt torde kraven var väldigt lika tex ett GP-lopp eller en XCC short track. Men det verkar inte riktigt fungera så, varför vore kul att veta?
De som kör mycket borde väl tycka det vore roligt om de blev bättre!? (Man borde dessutom kunna göra mycket mer med banorna, men de var inte det vi diskuterade så skit i det nu.) Mest för hur intressant de skulle vara är ju att få bättre realism i klungan. Nu är de bara klungspurt som gäller möjligen en avgörande backe vissa lopp, det är väl lite roligare i alla fall. 
Detta att cyklisterna ryms 5 stycken på 1 kvm gör också att klungan kan va extremt stor. Jag tycker varje cyklist skulle kunna få ta mer plats, så inte cyklister kan vara i varandra så klungan blev mer utdragen som i verkligenheten, då bli position mer kritiskt. Med de pengar zwift tjänar borde man kunna göra väldigt mycket. Moderna spelfysikmotorer klara betydligt mer avancerade saker än cykling. Där skulle ju swecycling kunna vara med och ställa krav, som ett av de ledande förbunden.

2. Det är bara på skojj. Okej, fine för vissa. Men när man ska ha cupvinnare och svenska mästare och likställa det med övriga grenar så kan man väl väntas sig lite mer standard på kontroller vid tävlingarna? Även om de 10 bästa är kontrollerade så skapar det ju en helt annan dynamik i tävlingen med ett gäng mellan placering 40-150 som har dålig utrustning. Även om man inte försöker fuska så kan ju två trainer av samma modell variera med 5%. Det blir viktigt att få tag på en trainer med bra siffror! Detta borde väl de som håller på vara intresserade av att de regleras?

3. Är du emot att folk har kul? Tycker bara detta är tramsigt. Man måste kunna ha två saker i huvudet samtidigt. Bara för att man ifrågasätter så är ju inte allt och alla som håller på skit.

4. Du kör inte själv så du vet inget om nått: 
News flash. Jag har åsikter om flera saker jag själv inte utövar. Jag har också rätt mycket kunskap om massa saker som jag inte själv utövar. Jag är ingen expert på zwift, men kanske vet jag nått i alla fall. Jag har sett flera av loppen och hör ju mycket från de som kör, även om jag inte kör själv. Att avfärda någon för att denne själv inte är aktiv tycker jag inte är fair. Och att man inte får bry sig för att man inte själv blir "drabbad" är också en väldigt konstig inställning att ha.

Inställningen är väldigt defensiv. Jag har inte fått något i stil med: "Ja, det finns mycket som skulle kunna bli bättre och vi jobbar med x,y,z för att förbättra tävlingarna." Reaktionen är snarare: Du har ju ingen aning om hur vi jobbar med dessa frågor så hur kan du ens ställa frågan?" Ja, men berätta då hur ni jobbar med detta och vilka avvägningar som gjorts kring regleringar. Istället för att avfärda och dumförklara den som ifrågasätter. De som skulle till VM hade minsann testats. Jaha, men jag har aldrig pratat om de 10-20 bästa åkarna. Jag vet att de kontrolleras och är inte intresserad av dem. De är de 200 personer som kommer där bakom som jag funderar hur man hanterar. 

Men det var säkert tonen i mitt första inlägg som triggade igång fel känsloregister och så hamnade vi där. Sen då jag fick samma svar och antydningar som jag fått tidigare när jag kritiserat zwift och då triggades jag av det. Generellt blir det mycket snabbare hätskt på internet än vad de hade varit i ett normalt samtal, där tror jag inte alls de hamnat så snett. Ville inte alls bli ovän med någon över en sån här skitgrej så det var liksom bara att bryta dialogen för vi kom ingen vart. 

Jag tar med mig från detta lite mer ödmjukhet. Jag kommer framöver försöka lägga fram kritik och frågor på ett bättre sätt. Försöka inte vara salty, men det är svårt =). Man får ha respekt för att många tar detta på stort allvar och då finns alltid en risk att skämt och driv uppfattas som påhopp. Så jag det har jag lärt mig! 

Jag hoppas också att detta inlägg förklarar lite bättre vad jag var ute efter från första början och att de som tog illa upp förstår vad jag ville lyfta. Att det inte var något illa menat mot de som håller på och cyklar eller engagerar sig.

Nu ska jag sova på saken, läsa inlägget igen, och sen se om det postas imorgon.  


--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:

måndag 1 februari 2021

Volymvecka - volymmålet uppnått?

Tänkte göra ett försök att samla timmar i veckan för att lyckas nå mitt volymmål på 45 h/veckan under januari. De saknades kring 13 h så de är precis inom räckhåll för vad jag kan fixa.

Jag gick ut ganska hårt det första dagarna för att skapa lite marginal mot oförutsedda händelser och dåligt väder senare i veckan. 

Söndag - 2x24 min 3-1:or (ingår inte i veckan men påverkar ändå)
Måndag - 1:50 h     
intervaller 10x4-1 varannan på 60 rpm. Effekt kring tröskel.

Tisdag - 2 h        
Zon 2 monark. bara volympass. Dessa är tuffare på monark än ute för de blir så konstant belastning. Rullade lite olika effekter och kadenser för att få lite variation.

Onsdag - 3 h
Distans på skateskidor. Första ordentliga skidpasset. Fick bifall på att skippa läggningen för att hinna vara länge den enda dagen i veckan då det var lite mildare på kvällen. 3 timmar och ett fint pass. Men ovant med skidor och överkroppen var rejält mör redan halvvägs, tur det bara är lugn zon 2 så man kan ta det piano. Rejält slut i kroppen efter, även benen används andra muskler och rörelsemönster än man är van.

Torsdag - 2 h
Zon 2 volympass igen, på monark. Blev botten av zon 2 för jag var sliten från skidåkningen och planerade intervaller till fredagen.

Fredag - 1:15 h
Ett halvmixat intervallpass. 8x6-2 min. På sweetspot, i mitt fall kring 310-315 och sedan minut 1 och 6 i varje intervall kring 370 watt. Blir en fin variation mot vanliga Sweetspot. Det blir totalt 48 minuter arbete och där är 16 minuter på 370 watt alltså lika mycket som en vanligt 4x4 pass! Men pulsen hamnar ändå övervägande mest i zon 4 så det är inget högintensivt pass heller. Mixat och roligt med lite variation.

Lördag - 1:10 h
Planen var distans på skidor igen, men det var -15 på morgonen när jag skulle ut så jag skippade det och åkte till gymmet och körde ett ok pass med utfallsteg, sälrodd, dips och bålstyrka. Jag hade nu marginal till målet, annars hade jag kunnat sätta mig på monarken på kvällen också, men de behövdes inte.

Söndag - 1:30 h
Skatepass med 60 minuter hård intensitet. Blev rätt tufft, dels överkroppen inte alls van belastningen och sen utfallsstegen från dagen innan satt i rumpan och de känns i skate.





Summa summarum 12:53 h och det var nästan på minuten vad jag behövde för att nå 45 h för januari. Söndagens pass avslutade jag ju med att glida runt tills målet var nått, därav att det blev så exakt.

Det var tur att jag hade lagt mycket tid under veckokvällarna eftersom helgen inte blev riktigt som jag hade önskat. Blir det kallt är de tjurigare få ihop distans, sen när man har gäster och annat så blir det lätt att man får träna på kvällen i all fall, även på helgen. Men är de kallt kan man oftast göra 1 h ute och komplettera resten inne. Men jag hade marginal och hade om det "behövts" kunnat träna 2 h mer under helgen.

Men redan vid 2 timmar på en veckokväll gör jag inget annat. På cykeln när barnen somnat kring 19:30 cykla 2 h då är klockan 21:30. Kvällsfika och sen i säng. Man får ha noll andra grejer på gång eller försöka göra saker medan barnen är vakna. Ni som har barn som är kring 5 och 2 år vet hur lätt det brukar vara. 

Det känns som just den ålder de är i nu är väldigt svår tid att drive elitsatsning. När de var mindre krävde de inte lika mycket utan var rätt nöjda och när de blir ännu äldre så kan man prata och förklara mer för dem (tror jag). Men varje period har sina utmaningar. Det hade varit lätt att börja fundera varför i hela friden jag skulle komma på att göra en elitsatsning NU? Med småbarn och börjar va gammal? Innan vi fick barn hade jag ju alla möjligheter, bodde också i södra Sverige så hade varit nära till alla race!? Men det är faktiskt inget jag tänker på särskilt ofta, det är nu jag har chansen och det nu jag får göra så mycket möjligt av det!

Däremot känner man ju att man inte kommer kunna ligga på så här med träningen i massor av år nu allt eftersom barnen blir större. Får se hur många år man kör elit. De vore skönt att göra några fler resultat som man kan gå i pension på och bli motionär igen. Men det är klart, med samma satsning som nu men körande H30 eller H40 så tror jag jag har goda chanser för ett guld. Även om jag själv värderar 10:a i elit högre än guld i H30 så klingar en SM-guld lite extra. Kanske får bli H40 när barnen sköter sig själva lite mer ;) 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på: