SM-tävlingarna i Järfälla med både XCC och XCO var ganska dränerande mentalt, och även fysiskt givetvis. Race reports därifrån kan man läsa här:
Jag försökte ändå ladda om inför Finnmarken som i år var långlopps-SM, mitt första.
Vi semestrade en vecka med familjen i södra sverige i väntan på Finnmarksturen helgen efter. Det blev Kålmården och Lost City och lite andra blandade semester aktiviteter. Vi mellanlandade några dagar i Örebro där jag han med att cykla 3 vändor. Markaskogen, Klockarängen och slutligen Ånnaboda. De första var väl okej men helt utan backar. Ånnaboda däremot var magiskt fint, bra backar och roliga stigar! Där körde jag mitt prepp-pass och gasade runt lite olika slingor. Snacka om att Trailforks är överlägset när man är på ny ort och vill hitta cykling. De bästa är om det finns upplagt färdiga "routes", det kan bli lite svårt att själv snickra ihop rundor från segment, lätt man hamnar på dåliga ställen. Men sen även då man är ute och kör och kan kika i appen där man kan se segment och routes samtidigt som aktiv karta med sin egen position. Jag tänker försöka lägga till lite routes och banor i Trailforks för Skellefteå, för att underlätta för besökare. Blir nog i höst eller nästa år.
Till Finnmarken hade jag min pappa på lagning med bil, perfekt! Vi planerade 2 st 500 ml flaskor och 1 650 ml flaska. Alltså två langningstillfällen och så en softflask i fickan med 5 gels i. Totalt skulle det ge 75*3 + 100 = 325 gram kolhydrater på kring 3 timmar, perfekt. Men så får jag sällan i mig precis hela flaskorna men jag fick ändå i mig det mesta så ingen större fel på energin. Tidigare år har jag tillsatt extra salt via elektrolyt-tabletter och med facit i hand så hade det kanske varit en bra idé även denna dag. Sen tog jag 200 mg koffein 30 minuter innan, lite närmare start men jag ville ha peaken en bit in i loppet när man börjar bli riktigt trött. Sen gelen innehåller totalt 150 mg till och jag fick nog i mig i alla fall 4/5 ur den.
Vädret var varmt men inte hett, molnigt och kring 22-24 grader.
För första och sista gången fick jag starta ett långlopp utan att behöva fundera på fållan och att vara där i god tid. Elitklass var seedad till fålla noll så man hade sitt startled oavsett när man kom till start, perfekt då kunde jag värma upp normalt. Jag hade ju annars från Lida loop äntligen fått rankning till Fålla 1, men detta var ju ännu bättre.
Jag kan också notera att race reports skrivs bäst nära inpå loppet. Redan efter några dagar glömmer man nyanser i vad som hände och hur det kändes som behövs för att kunna berätta historien på ett intressant sätt. Därför var den här rapporten den roligaste av SM-loppen att skriva, även om resultatet inte var så roligt. Det händer också mer under ett långlopp med sina olika perioder och vändningar.
Start
Starten är masterstart genom stan, ett par kilometer. Så det går "lugnt" fysiskt, men man är på helspänn och fokuserar totalt. Det gäller att försvara sin plats, är man passiv glider man sakta bakåt. Jag var kanske lite för passiv och där vägen delade sig kom det upp massor bakifrån var säkert nere kring 50-60 plats. Ogillar verkligen den där typen av stora klungor och hetsen som blir. När mastern till slut släpper är det uppför och det blir bra gaspådrag. Eftersom jag är en bit ner måste jag passera ett antal åkare och sen täppa en lucka upp till storgruppen i front. Åkare flyger av hit och dit. Jag tänkte inte på det då utan tyckte de var ungefär som hårt som de alltid är. Men har hört i rapporter från många, och även de bästa, att det gick ovanligt hårt i inledningen då de två urstarka norskarna inte väntade på någon.
Tror aldrig jag var uppe till täten igen men det blir som grupper som skapas och krossas lite hela tiden där i början. De gäller bara att fortsätta pusha framåt för om man kommer in på en rulle där det känns överkomligt och som att man nästan återhämtar då är det något fel, nu ska det vara kamp på kniven, och det är det! Första backen är 1 min på 540 watt, 2 min 474 watt och 4 minuter 410 watt. Den bränner bra! Nu har jag inte kört så mycket intervaller mellan 2-3 minuter men på alla durationer från 1:50 till 3:05 så var detta säsongsbästa effekt. I första backen av 81 km med 1200 hm.
Jag dumpar W' balance här. Den bottnar alltså ur med -3 kJ!! (CP = 350 W, W' bal= 21 kJ) Det är rätt tufft att starta så. Inte varit under noll vid många tillfällen i år, och aldrig på tävling.
Det är inte som att det lugnar ned sig sen utan det är fight både uppför, nedför och längst kortare stigar. Mycket eljusspår med småbackar som sträcker ut fältet.
Fightas och sliter. Känner att de är bra åkare kring mig så det känns som jag håller på att hamna i rätt grupp, bara fortsätta slita och inte vika ned tempot riktigt än!
Första 33 minuterna så det 340 watt NP, det är mycket för mig, helt klart. Särskilt om man tänker på att en del av den tiden så ligger man på rulle. Men det så snabbt att även på rulle får man ligga på för att ens sitta kvar.
Där någonstans kring 45 minuter börjar en större grupp på nio åkare att bildas. Det är Mattelin, Limpan, Joel Karlsson, Joel Burman, Viktor Henrysson, Dennis Wahlström, Albin Andersson och Hugo Porath. Kanske någon till. Jag vet inte hur många som kommit iväg framför oss, men givet vilken kompetent grupp detta är är jag nöjd att överlevt till den här punkten. Nu är det bara att fortsätta och försöka inte flyga ur gruppen, eller att göra det så sent som möjligt!
Kommer till första langningen och får min flaska och kastar glasögonen som redan blivit blöta vilket jag tycker stör mer än de hjälper. Enda stället där det blir lite återhämtning är på en längre fin stig längs en sjö. Där går det inte så hårt att man sliter utan kan glida med i normal tävlingsfart. Generellt tycker jag oftast det är lättare att gå med på stig än ute i det "öppna".
Vi börjar rulla tillbaka mot Ludvika och kring 1h 7 min händer det som inte får hända. När vi glider in över en betongbro 33 km in i loppet med kurva före och efter så trycks gruppen ihop och jag går på hjul på den framför, när det svänger saknar jag verkligen mitt framhjul och drämmer i backen och glider på axel, höft och framförallt vaden. Det blir ett redigt stort skrapsår över vaden samt några mindre jack kring knät. Det gör rätt ont men jag är snabbt upp, dock hinner gruppen glida iväg 30-40 meter innan jag kommer upp.
Det är lite stig först och där ser jag dem och närmar mig. Boaspännet på ena skon har lossnat så det är som att cykla med foppatoffla. Spänner åt den främre boan så hårt de går och det blir lite bättre. Hinner fundera och känna efter om jag kan fortsätta eller om jag ska bryta, men det gör bara ont jag känner mig inte skadad.
Borde kanske(?) med facit i hand ha offrat allt och maxat för att komma ikapp på kort tid, men då är frågan om jag inte hade flugit av direkt efter det ändå. Stigen är tar rätt snart slut och vi kommer ut på asfalterade cykelbanor i motvind in mot stan. Ajdå! Gruppen på 8 man susar på i bra fart och högfartstryck på asfalt lätt utför är inte en av mina styrkor. Får sakta se dem glida ifrån mig. Det känns inte alls roligt då det känns som chansen till ett bra resultat sakta försvinner i fjärran. Det finns heller inte någon grupp direkt bakom att ansluta till utan jag bestämmer mig ändå för att fortsätta gneta på. I efterhand hade det kanske varit bättre att i det läget ta det lugnt och vänta in gruppen efter, vem vet, inte jag i alla fall. Valde att köra på och Adam Engström hade också flugit av så vi kom ihop efter en bit och kunde hjälpas åt en del. Men då vi kom in mot Högberget elljuspåren så blev det inte så mycket samarbete mer, utan jag körde på lite i backen upp för att se om man kunde få tag på några framför, och sedan efter backarna så kommer Adam om mig och ligger typ 15-25 meter framför mig. Så vi får inte ut så mycket av varandra. Han är starkare på slätdraget och jag kör snabbare framför allt utför i skogen.
Ser hela tiden till att dricka och ta gel för att inte sumpa det också. Märker att framdäcket börjar vara mjukt och kommer ihåg att det plingade till mot en sten tidigare i loppet, pyspunka, great! Har precis kommit ikapp Adam igen men när det börjar gå utför i skogen måste jag stanna till och fylla luft för att kunna köra på utför och inte göra en till krasch pga lågt däcktryck. Blir ensam igen. På ställen där banar "möter sig själv" ser jag en grupp på 4-5 åkare komma bakifrån. Sparr, Jesper Svensson, Daniel Wennergren och Öijer, kanske nån till.
Vill verkligen inte bli upptuggad av dem och försöker ligga på men nu börjar jag vara riktigt riktigt krokig. Kring 2h 10 min in så kryper krampen under skinnet ordentligt. Vaderna har spelat lite fiol en längre stund men nu börjar även insidan låren reagera när det går uppför. Jag måste ta låga växlar och spinna utan tryck uppför för att inte det ska nypa ihop helt. Har inte varit så sliten under denna säsong hittills. Har svårt att säga om jag "hade" en sämre dag redan, eller om jag "fick" en sämre dag av krasch och solo-körning. Eller om det bara var ovanligt hård första timmen där notan nu skulle betalas. Jag brukar annars oftast ha känslan av relativ styrka under slutet av loppen. Inte så denna dag.
I någon backe med 14-15 km kvar så kommer Sparr, Jesper och Wennergren ikapp. Kan inte gå med dem, men Wennergren släpper också och vi börjar följas, båda rätt slitna.
Uppför Leos backe så går det på lägsta växeln, kramper biter bra. Kommer ikapp och förbi Zälle som också är rökt. Wennergren glider ifrån lite. Efter backen kommer Jesper Dahlström som en furie och drar förbi, Wennergren lyckas haka på honom men jag försöker knappt. Känns mer som överlevnad nu än att racea för placeringar.
Detta är jag helt enkelt inte nöjd med, på flera sätt. Jag hade som mål att vara topp 15 i elit även i detta lopp för att understryka att jag i år kan räknas som en topp 15 åkare även på långlopp. Men misslyckas med det. Krasch i dålig timing, årets första punka och men framför allt bara riktigt slut också. Adam Engström som jag låg tillsammans med efter kraschen kom ju in 4 placeringar före mig, på plats 19 i elit. Så trots tappad grupp borde jag ha kunnat fixa det i alla fall om jag inte tagit slut också. Jesper Svensson kommer in plats 14 och han passerade mig bara sista 10 km, så där var det bättre tryck på slutet. Häftigt på något sätt med sånna lopp där det verkligen händer mycket med tiderna på slutet! Oftast tuffar alla liksom in med sina luckor, men här åkte folk verkligen upp och ned i placeringarna. Men 3 timmar är ju för länge att tävla! Det är så slitsamt på slutet när man bara vill i mål =)
Då detta kanske var min sista start i elitklass var det extra surt att inte få till ett bra lopp. Detta blev årets första plump i protokollet, men det är ju skönt att de gått så bra hittills så jag borde kunna smälta detta med lite tid. Har verkligen funderat hur det gått om jag inte ramlat. Att det gått bättre är självklart, men så trött som jag var på slutet är det oklart hur mycket bättre. Men mellan 15-20 i elit vill jag tror att gått att lösa. Kanske nästan mer besviken att jag inte kunde köra med bra tryck hela loppet, trots kraschen. Kraschen är slarvigt, klantigt och otur, i den ordningen. Men hade jag haft benen borde jag ändå kunnat rädda lite. Men det blev ca 3.5 minut upp till 15 plats i elit.
Såret på benet blir nog en liten följetång, sov inte mycket första natten. Det är så stort att det är som en brännskada nästan. Det är mest ytligt men stort. Svider och smärtar när man sitter still en stund och sedan börjar röra sig. Men jag tror det ska gå att cykla rätt snart. Vaden har varit väldigt svullen nu 2 dagar efter vilket gör att det smärtar med stötar så MTB är inte på tapeten än, men de gör inget. Ska in med cykeln till cykelgaraget för att byta dropper-remote och hade nog ändå gärna mest rullar Alma nu några dagar.
Analys
Snitteffekt 250 watt och NP 290 W. Något lägre än vinnaren Emil Hasund Eid som hade 355 W snitt och 398 W NP i 2 h 44 min, helt okej😉. Han var nära 6 minuter för nye svenske mästaren Emil Lindgren, utklassning totalt. Men annars kul att Jakob Söderqvist och David Risberg tog medaljerna. Känns på tiden att de yngre killar börjar ta över och trycka dit de äldre legenderna och kul att se det både i XCO och XCM, även om Wengelin inte varit 100% såklart.
Snittpuls 164. 19 W' bal matches varav 13 var under inledningen. 5 under typ första 10 minuterna.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar