onsdag 9 september 2020

2020 in a nutshell

Det här året håller på sätta spiken i min kista. Detta blir ett ganska babbligt inlägg där jag "skriver av mig" lite tankar och frustration. Men de innehåller många som jag tycker intressanta saker kring träning och belastning som jag tror många andra också funderar mycket på.

I princip från den dag jag tillslut anmälde mig till SM så har hela familjen varit förkylda och vi har vabbat nu hela veckan hittills. Jag är inte förkyld, för det vägrar jag. Men jag är inte 100, det är uppenbart. Men det ligger och balanserar fram och tillbaka. Ärligt skulle jag nu nästan helst få ett tydligt besked, ligga i feber eller ha ont i halsen så besluten blir lätta. Ingen träning! Nu är det sådär på gränsen, det känns ok att träna vissa dagar men toppeffekten finns inte där. Idag ont i huvudet och hög puls med tunga slag. Högre HRV-stress än jag mätat upp tidigare (men jag har inte använt det så länge).

Nu är det sådär mellanmode hela tiden. Träningsupplägget in mot tävlingen på lördag är typiskt hårt början på veckan, sen lite lugnare tisdag och så onsdag ett prep-pass där man pressar sig. Nu blev det 5 minuters intervaller på varvbana i söndags, sedan i måndags 2 h distans med lite tryck, mest hög zon 2 med en del effekt i zon 3. Ändå ett inte allt för stressande pass. 

Igår kom jag hem sent och startade inte förrän 21:20. Det blev ett halvt intervallpass på monarken kan man säga. Jag körde 24 min 3-1. På vintern kör jag oftast 2 x 24 min 3-1. Effekten var i nivå med tidigare effektrekord för passet (från april), men pulsen var sådär 2 slag högre. Givetvis bara hälften också men jag jämför givetvis puls/effekt bara för första intervallen. Framför allt såg jag att jag redan från första intervallen fick en hög puls, något som annars brukar ta 2-3 intervaller.




Den här dagen kör jag alltså oftast ett hårdare halvlångt pass för att få in lite superkompensation lagom till lördagen. Nu har jag då surat hela dagen över kroppen och över hur jag ska göra. Det påverkar mig verkligen och när kroppen inte är bra är inte heller jag så bra. Särskilt när denna kanske andra förkylningen i år givetvis måste falla in så den har potential att drabba 2 av 3 tävlingar för hela 2020. Men 2020 upphör ju aldrig att förvåna kring hur besviken man ska behöva bli över saker.

Jag har nu bestämt att vila ikväll och se hur det känns imorgon. Känns det bättre blir det någon form av prep-pass light imorgon och så ett lätt väckningspass på fredag. Skulle till och med kunna tänka mig att köra tröskel(!?). Typ 4-1:or på monarken imorgon som koll, inte så slitsamt med ger belastning. Jag tror ett pass ikväll har större risk att ställa till det värre än den positiva effekt det kan väntas ge. Kommer satsa på att sova länge också. Är kroppen bara helt frisk så finns nog grunden där att racea med. Och att bara köra ett rullpass för att hålla upp kontinuitet och veckovolym känns inte heller så motiverat då det bara är 1.5 vecka kvar på säsongen. Det tycker jag är en nyckel i vanliga fall men inte nu. Då chansar jag hellre på att kroppen hinner kvickna till. Det är inte som att man bli så mycket bättre av någon träning som körs sista veckan ändå. Blir jag inte bättre i kroppen så vet jag inte vad jag ska göra, dessa dagar är ju precis när jag vill få in sista belastningen in mot SM och det är risken att formen hinner börja dala om det nu blir 2 lugna veckor mot SM. Jag behöver få in minst 1-2 pass under nästa vecka där jag känner mig 100% redo i alla fall. Annars är det tveksamt om vi sätter oss och kör 240 mil och tar ledig 2 dagar från jobbet.

Jag bryr mig givetvis egentligen mest om SM och WMR är mest som ett nyckelpass inför det. Så själva resultatet där är inte huvudsaken. Men däremot är det klart att en seger i WMR skulle ge ett bra självförtroende in mot SM. Wincent kör ju SM i samma klass så det blir en intressant matchning. 

Jag har suttit och lusläst resultatlistorna från helgens tävlingar i Hallby och IKHP men jag har verkligen inga referenspunkter på var jag skulle kunna hamna. Jag har inte tävlat mot någon av dem som kör elit nu. Det ramlade också in 5-6 anmälningar nu på sista dagen och det var bara "kända" namn så jag tror det blir väldigt svårt att placera sig särskilt när man startar sist. För bara att komma ikapp någon som är lika snabb men startar 2 led fram kan bli dyrt med många omkörningar och effekttoppar under första varven. 

Åter till WMR så vill jag såklart försöka vinna hemmaracet, det ska jag inte sticka under stolen. Ingen ska kunna banan bättre än jag, i alla fall inte av de som har kapacitet att vinna. Men är jag 95% eller till och med 99% så kommer de inte räcka i motståndet så jag får väl se. Huvudsaken att jag hinner bli 100% till SM. Som det ser ut nu i anmälningarna så är det Northern XC med full uppställning och så Michael Wincent från Team UV som är det största aspiranterna på pallen, tillsammans med oss från Hi5 som kör, vilket fortfarande inte är helt spikat. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:

2 kommentarer:

  1. Tjenare, kanske har missar men hur möter du HRV?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min Garmin fenix 5 kan mäta HRV. Eller den ger inte HRV-talet utan en HRV-stress mellan 1-100 där högre är sämre. Själv HRV mätningen så är ju ett högt HRV bra och ett lågt HRV dåligt.

      Radera